INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Som i många fall när makthavarna förbjuder ett grundläggande behov hos människan förflyttades spelet under denna period till de privata rummen och till svartklubbarna (eller vad dessa spelinrättningar kallades på den här tiden).
Kuriöst i sammanhanget är att spel alltjämt var tillåtet i Washington, som då blev Förenta Staternas kasinotätaste stad – grannar med samma Vita Hus som stiftat de stelbenta spellagarna i resten av landet.
Det var också bara i dessa kasinon som politikerna umgicks över partigränserna och blev sedda tillsammans. (Hyckleri? Ja, absolut.)
Det är först när man genomför en lagändring i Nevada i början av 1930-talet som det börjar röra på sig igen.
Ändringen är förvisso en ganska snäv tillåtelse av spel med monopolistisk ramstruktur, och det är egentligen först under 70-talet som monopolet slopas och ett fenomen som kommer sprida sig över hela världen uppstår: Las Vegas.
Innan Las Vegas tar form i sin moderna gestalt bildas ett slags organiskt ”spelsamhälle” i Nevada, bestående av så kallade ”Sawdust Joint”; ett slags sunkiga spelsalonger med billig öl, dålig hygien och högst begränsat spelutbud, oftast enkel craps och blackjack. Men allt detta förändras när en ny kasinokung börjar röra om i grytan, ungefär på samma sätt som Francios Blanc i Monaco under 1800-talet.
Vi tänker förstås på Benjamin ”Bugsy” Siegel. En man som ofta ges epiptet som ”gangster” och ”maffioso”, men som också bör omnämnas som entreprenör, företagare och själva grundaren till spelparadiset Las Vegas. Det var med öppnandet av klassiska lyxhotellet Flamingo som Bugsy la grunden till alltsammans; ett hotell beläget längs Highway 91, mitt i öknan utanför stadsgränsen.
Förutom ett brett utbud av just hasardspel som roulette, blackjack och poker erbjöd hotellet också shower, tennisbannor, ett ridstall, swimmingpool förstås, ett vattenfall när man klev in i lobbyn – och mycket annat av den ”kitsch” och föreställning av lyx och glamour som idag är själva sinnebilden av Las Vegas och västerländska kasinon.
En sak i sammanhanget är viktig att berätta. Och det är att Flamingo från början inte gick med vinst. Det sägs att Bugsy ”skimmade” kassan varje dag, och att han därför snabbt hamnade i onåd hos de investerare som stod bakom projektet. Investerare som många hävdar var desamma som cosa Nostra, maffian. Kanske var det därför inte så konstigt att Bugsy kvällen den 20 juni 1947 ihjäl i sin villa på Linden Drive i Beverly Hills.
Med facit i hand kan man samtidigt konstatera att mordet skapade en enorm uppmärksamhet och publicetet över hela USA, vilket också ledde till en enorm ”marknadsföring” av Flamingo Hotell, och dess koncept.
Resultat: Flamingo Hotell återinvigdes och blev snart en ekonomisk succé. Hotellet blir under denna tid en slags ”blueprint” för Las Vegas kasinokoncept: hämningslöst och pengasting hasardspelande i en miljö av galen glamour, neonskrimrande lyx, hämningslösa Hollywoodstjärnor och allmänt överdåd.
Det dröjer följaktligen inte länge innan Flamingos koncept utvecklas och sprids av andra entreprenörer, som Steve Wynn och Kirk Kevorkian, vilket ger upphov till en mängd andra klassiska kasinon som Mirage, MGM Grand och Lyxor.
”Well now, evrything dies, baby, that’s a fact
But maybe evrything that dies someday comes back
Put your makeup on, fix your hair up pretty
And meet me tonight in atlantic city”
Atlantic City, Bruce Springsteen
Vid sidan av utveckligen i Las Vegas finns det flera andra intressanta spår som följer de liberala spelsvallvågorna. Nästa delstat att ändra sina lagar blir New Jersey, som satsar stort på att göra Atlantic City till en nytt spelparadis. Idag är det USA:s näst största kasinostad. En annan intressant utveckling är progressionen av det man i vardagligt tal kallar för ”indiankasinon”.
Bakgrunden är ett antal grundläggande lagändringar under 1988 som stipulerade att indianreservaten i ekonomiskt hänseenden var att betrakta som ”fristående”, det vill säga utan skattekrav till amerikanska staten. En lagändring som bland annat gjort det extremt lukrativt att bygga kasinon i reservaten.
I sista delen tittar vi på när spelandet flyttade till nätet
Comments are closed.