
Hasardspel omnämns som ett faktum på lertavlor i Babylon, på papyrusrullar i faraonernas Egypten och inte minst vår Bibeln, där det i Ordspråksboken rekommenderas att man ska bruka ”Lottkastning” för att avgöra konflikter mellan ”mäktiga män”.
Det allra flesta forskare är överens om att hasardspelandet har uppstått ur religiösa och kulturella ritualer. Grundtanken här var att ”uttolka” framtiden genom att kasta olika föremål – såsom trästickor, stenar eller pinnar – på marken och sedan analysera mönstret. Och härifrån var steget inte långt till att börja satsa på HUR dessa stickor eller stenar skulle falla; som ett slags första version av craps eller roulette.
På så sätt kan hasardsspel också sägas härstamma ur människans eviga fråga om VAD eller VEM det är som står vad som sker: människan, slumpen, högre makter, en blandning av alltsammans….eller kanske något helt annat.
Mot denna bakgrund kan vi också konstatera att människans behov fortfarande är detsamma. Vi spelar fortfarande hasardspel för spänningen skull, för att vi vill leka med ödet trots att vi vet att oddsen inte alltid är på vår sida.
I denna anda var mycket av det första och mest ursprungliga hasardspelet inte ett spel om pengar i modern mening, utan mer ett slags spel för att avgöra människans öden i olika frågor och, som nämnt, avgöra skiljemeningar. Det ska också sägas att slumpen som begrepp inte existerade på den här tiden. Istället användes andra symboler för att beskriva livets ömsom väldigt krokiga vägar, som ”makterna”, ”ödet” eller något annat arketypiskt och symbolmättat.
Det var först någon gång på 1500-talet som slumpen blev ett begrepp för allmänheten. Men det kontroversiellt att prata om: bara tanken på att något kunde ske utan en bakomliggande gudomlig plan var hädiskt att antyda.
Det är också därför man kan hitta dokument ändå fram till 1800-talets början som berättade hur man använda tärningar för att ”ta reda på” vilken som var skydlig till mord, brott eller andra hemskheter – och som dömdes efter denna princip. Principen bakom dessa ”rättegångar” i form av hasardspel var enkel. Om Gud stod bakom tärningarna så var det ju helt otänkbart att de kunde hamna fel.
I nästa del ska vi titta lite närmare på när de första organiserade spelen uppstår.
Comments are closed.