Blackjackskolan del 7 # Det första supersystemet

Det har genom åren kommit massorav system och analyser som syftar till att skapa det perfekta blackjacksystemet.

Två legender i sammanhanget som är värda ett speciellt omnämnande är Shimkey och Benjamin F Smith.

Shimkey är en idag mindre känd spelare och som blev okänd bland kasinoägare över hela USA under 1930-talet då han reste runt och lirade blackjack efter ett eget mycket vinstgivande system. Ingen kasinoägare kunde riktigt komma på vad som gjorde Shimkey framgångsrik. På ytan verkade han inte ha något fuffens för sig. Det var bara det att han vann mycket mer återkommande och mycket större än alla andra blackjackspelare.

Shimkey avslöjade aldrig själv sin ”hemlighet”, men en teori är att han var en av de första som lärde sig att ”räkna kort” och därmed skaffa sig en fördel gentemot kasinot. Men det är som sagt bara spekulationer. Det enda vi vet med säkerhet är att Shimkey spelade efter en slags metod som var framgångsrik, och som fick kasinoägarna att porta honom på livstid.

Benjamin F. Smith var mer explicit i sin framtoning. Under flera års tid spelade han helt på egen hand sig igenom över 100 000 givar i blackjack. Syftet var att kartlägga spelet, analysera det i minsta detalj, och komma på ett system som kunde knäcka kasinot. Smith skapade också ett system som han med varierande framgång både spelade själv, och lärde ut till andra mot betalning. Detta var också ett av de första systemet som ”formaliserats” och nedtecknats av andra än upphovsmakaren själv.

Idag framstår systemet i sig som relativt ”primitivt” men var under 1940 och 50-talet synnerligen sofistikerat – och vinstgivande. Systemet väckte faktiskt inget jättestort uppseende hos kasinoägarna, utan lugnade snarare dem eftersom slutsatsen i det var att kasinot ALLTID hade en viss fördel, men att man som spelare kunde komma bra nära en 50/50-situation om man spelade sina kort rätt.

Och det är här någonstans som en helt avgörande person i blackjackens historiska utveckling kliver in på scenen: Edward O. Thorp.

Edward studerade vid slutet av 1950 fysik vid universitetet och var liksom de flesta akademiker väldigt förtjust i ”problemlösning”, inte minst matematiska sådana. Thorp var därtill nyfiken på spel, läste analysen av Benjamin F. Smith, och bestämde sig för att prova hur den fungerade i verkligheten på Nevadas kasinon. Till sin förvåning upptäckte Thorp att systemet faktiskt fungerade enligt Smiths föreskrifter: han vann visserligen inte, men kunde konstatera att han förlorade sina pengar i mindre takt än sina bordskamrater. Beväpnad med denna fascinerande upptäckt bestämde sig Thorp för att utveckla Smiths teorier – ett beslut som kom att skaka blackjackspelet i sina grundvalar.

Thorp insåg nämligen en sak som Smith hade förbisett i sitt system. Och det var att blackjack, till skillnad mot exempelvis roulette och craps, faktiskt bestod av en serie sammanhängande händelser; och att varje giv INTE var oberoende av de andra, utan istället sammanlänkade. Det var sålunda detta som var felet med Smiths analys. Smith hade utgått ifrån en ”evig” kortlek, där 1/13 hela tiden utgjordes av ess, 1/13 utgjordes av tvåor…och så vidare.

Men så fungerar det ju inte i verkligheten. Exempelvis: om det under första given delas ut fyra femmor, så kan det inte – förutsatt av vi spelar med EN kortlek – komma en femma under nästa giv. Har tre ess delats ut under första given, så betyder det att endast ett ess återstår för den andra. Hela poängen med detta resonemang är som sagt att för att göra ett korrekt blackjack-system så måste man ta hänsyn till vilka korts som redan spelats, vilka som finns kvar i leken – och hur detta påverkar vinstoddsen vid varje givet spelmoment.

Mot bakgrund av denna upptäckt så la Thorp två år av studier och beräkningar för att skapa ett system som i praktiken kunde omsätta denna nya kunskap. 1960, på en matematikkonferens i i Washington, presenterar han sina ”upptäckter” för en minst sagt entusiastisk grupp åhörare.

Presentationen mynnar ut i en presskonferens, och därefter en mängd radio och tv-intervjuer. I samband med detta får Thorp även en rad erbjudanden om finansiell uppbakning för att testa systemet i verkligen. Thorp väljer strax ut två finansiärer och beger sig under 1961 till Reno för att spela. Det blir en omedelbar succé – systemet fungerar utmärkt, och Thorp vinner bara under några timmar en ansenlig summa pengar. Det stora problemet är förstås att Thorp snabbt känns igen efter den stora exponeringen i media, vilket leder till att han blir portad på samtliga kasinon.

Som vanligt mynner Thorps system ut i att kasinona ändrar sina regler. För det första så lägger man till fler lekar i spelet, minst fyra, vilket gör det mycket svårare att ”räkna”. För det andra så är man väldigt tydlig med sin policy: upptäcker man att någon räknar kort, ja då åker man ut och blir portad.

Detta har förstås inte hindrat att det under årens lopp kommit en rad förfiningar och förbättringar av Thorps system.

Och att det alltjämt, just i denna stund, sitter folk på olika kasinon runt om i världen och räknar för brinnande livet. I nästa del av skolan ska vi titta på ett av våra vanligaste system för att räkna kort under blackjack. Och var inte orolig, du behöver inte vara någon ”Rainman” för att förstå principerna. Däremot behöver du över en hel del innan det sitter ”i ryggmärgen”. Men om du gör det, så kommer varje kasino att från och med den dagen frukta din närvaro vid blackjackbordet.

• Hela Blackjack-skolan hittar du här
• Läs också BlackJack # Den fullständiga Guiden till Spelarnas spel